tisdag 23 september 2014

Jobb!

Efter flera intervjuer och jobberbjudanden har jag äntligen fått ett jobb på ett fint litet Aveda-spa som heter Sorelle och ägs av två systrar.
Det känns kul och spännande. De har just nu två andra terapeuter som delar på vardagarna, medan jag ska jobba fredag, lördag och söndag. Jag kommer också få göra koppning och hot stone, vilket är kul. Samt att de också bekostar en del continued ed och är flexibla med semester då jag åker hem till Sverige i tre veckor i vinter. Phew!

Torsdag är min introduktionsdag, så vi får se hur det går. Mer om det senare!





onsdag 2 juli 2014

Körkortet

Känns sa skönt att äntligen ha körkortet fixat. Det är något som tyngt mig länge då jag skämts över att inte ha det då jag är bra mycket mer än 18 år. Minns hur läskig jag tyckte övningskörningen i Sverige var, och även om jag lånar Kyle's bil ibland for att hämta & lämna på flygplatsen, till danslektion, mataffären etc är jag fortfarande alltid lite nervös när jag lämnar garaget. Men ju mer körande desto lättare blir det. Känner mig också nervös då bilen är Kyle's baby och jag gärna vill ha min egen att ansvara for.


Det är lite annorlunda att ta körkort har i USA. Reglerna och momenten är lite olika beroende på stat, men allmänt så tar man först teoriprovet. Det + ett litet syntest är ett måste for att få övningsköra, vilket jag tycker är rätt vettigt så man ha koll pa reglerna. Provet skrivs på ett Department of Licensing-kontor eller en godkänd körskola. Klarar man det får man ett övningskörnings-kort.
Jag körde lite smått med Kyle hit och dit, plus tog ett par privatlektioner. Som tur var satt en del i fråövningskörningen i Sverige. 
Pa körprovet kör man med en lärare (min skolas är poliser) och följer deras instruktioner genom vissa moment som filbyte, fickparkering, korrekt parkera i en backe, backa runt ett hörn, lämna foreträde etc. Klarar man det med tillräcklig "score" får man ett temporärt papperskörtkort, sen hämta det riktiga på ett Department of Licensing-kontor. Piece of cake!

söndag 22 juni 2014

Wedding bells!

En hel del har hänt och bloggen har inte uppdaterats på ett bra tag. Den 3e Maj hade jag och Kyle vårt stora bröllop. Tack alla ni som kom och gjorde var dag extra speciell!
Tiden efteråt har känts konstig, spännande, ovan... Många blandade känslor, precis som livet är.
Nu blickar jag framåt mot massage licens, bilköp och första jobbet i USA!

3 Maj 2014 (Summit Grove Lodge, Ridgefield, WA)

fredag 18 april 2014

Social Security nummer

My goodness me! Nu är det inget som hindrar mig från att äntligen bli licensierad som massage terapeut och börja jobba som en normal människa!

Jag och Susan tog en trip till Social Security kontoret där vi fick vänta en stund, bli vittnen till en scen då en bråkstake blev handfängslad och uteskorterad, sen tillslut bli uppropade. Personen på andra sidan glaset var hur trevlig som helst och sa att han kunde hjälpa oss direkt så vi slapp vänta ännu längre. Tur att man hade med alla papper korrekt ifyllda...
Ett SS kort har siffror och fungerar ungefär som Sveriges personnummer inklusive sista 4 unika siffrorna.


Något ovant att signera ett extra efternamn här! Det blev mest ett W...

Social Security är ett måste när man bor i USA. Därifrån får man bland annat den statliga pensionen men man kan även få andra bidrag samt en slags sjukförsäkring (om man inte har någon egen sjukförsäkring. Som tur är finns Obamacare som har blivit riktigt populärt).
Ett exempel äs.k Food Stamps. Låginkomsttagare kan ansöka om hjälp för att kunna köpa mat. Tyvärr får alltfler Food Stamps (i sena 2010 fick 43 miljoner amerikaner den här formen av bidrag). Så många har aldrig tidigare fått hjälp sedan det här programmet startade 1939. Tyvärr blir fler och fler amerikaner fattiga. Precis som i Sverige skärs bidrag ner och det blir kärvare för alltfler människor att klara sig. Det verkar som om Social Security behövs mer än någonsin i dagens USA.
Alla betalar till Social Security genom en del av den skatt som dras varje månad från lönechecken (viktigt därför med SS när man söker jobb).
Det tidigaste man kan börja ta ut sin statliga pension är när man är 62. Summan är då mindre per månad än om man väntar tills man fyllt 65.

En oväntad twist i slutet av besöket - handläggaren frågade om jag ville byta efternamn samtidigt (då det tydligen görs pa samma kontor). Blev lite överrumpad men som tur var har jag redan bestämt sen innan att lägga till Ward efter Grape ('hyphenated name' som det kallas här). Så Grape-Ward.
Jag ville absolut inte ta bort mitt eget efternamn då det är ett unikt och gammalt (kanske t.om. uradligt om man vill tro Wikipedia!) släktnamn. Jag är en stolt Grape och kommer alltid vara :)

söndag 16 mars 2014

Påskön + Galapagos

De senaste 3 veckorna har varit ett äventyr!
Först några dagar på Påskön, sen en veckas aktiv Galapagos kryssning tillsammans med Paul, Susan och deras vänner Toad & Gretchen. En perfekt bröllopspresent, Kyle och jag har längtat efter ett miljöbyte.

Såhär sag var nästan 3 veckor långa resplan ut:

USA - Santiago (Chile)
Santiago - Paskön
Paskön - Santiago
Santiago - Quayaquil (Ecuador)
Quayaquil - Galapagos
Galapagos - Guayaquil
Guayaquil - USA

Santiago och Guayaquil var två varma, smutsiga städer utan någon större charm. Galna bilförare, försäljare och maffiga katolska kyrkor överallt. Vi hittade dock några pärlor tack vare Paul's research på Tripadvisor. Ett var en superfin restaurang som hette Como Agua Para Chocolate.

 
'Seduction-salad' med en god mojito drink

Hotellen var fina och fräscha med luftkonditionering. Utomhus var det sa fuktigt och varmt att solkrämen bara rann av och kläderna klibbade fast. Ganska jobbigt efter ett tag.

Resan till Påskön gick ganska fort, Kyle sken upp när vi äntligen såön och stenfigurerna genom flygplansfönstret.
En liten och gröö med turkost vatten som slog mot klipporna som fanns överallt. En magisk plats!
Vi landade på en minimal flygplats och blev upphämtade av vår guide, Marcello. Han körde oss till sitt lilla 8-rums bed & breakfast Kaimana Inn. Enkla små trä-bungalows (utan luftkonditionering men med halvfungerande fläkt) och en lounge med soffor och neonorangea kuddar. En kelsjuk kattunge var en inofficiell gäst och smög in genom allas öppna skjutdörrar på nätterna.
Kändes som i Thailand.


Bananer utanför rumsdörren!

Dagarna spenderade vi med låååånga vandringar och utflykter. Kyle's 'moai' statyer fanns överallt, utspridda över ön. Dag 2 vaknade vi kl 4 på morgonen för att åka till en kand moai plats och se soluppgången. Kolsvart i början, men så tittade man upp och såg en underbar stjärnhimmel med en klar Vintergata eller 'Milky way' som de säger har. Marcello hade packat kaffe, te, kex och mackor i sin jeep och medan vi stod och åt i mörkret i väntan på solen kom fler och fler bilar med turister. Trots det var allt tyst och lugnt.
Den som väntar på nagot gott... Wow! Vi fick fantastiska bilder på de enorma 15 moai statyer som mer och mer visade sig ju ljusare det blev.
Bara en hade en s.k "top knot"/hårknut som snarare såg ut som en hatt.



Så vackert!

På slätten fanns vildhästar och folk som också väntat pa att se soluppgången. Det fanns nästan något magiskt i luften...
Resten av bilderna jag tog finns i ett album på Facebook. För många för att posta här!

Efter en härlig dryg vecka på Påskön laddade vi om för Galapagos. Vi landade på ön Baltra, en av de 18 större öarna. Efter en kort bussresa, kort sjötaxiresa och en lång jeep resa kom vi fram till byn Puerto Ayora och ännu ett gulligt litet bed&breakfast som kallades Galapagos Suites. En vit stenbyggnad med olika växter, blommor och väggdekorationer gjorda av färgade glasflaskor. Paul & Susan bodde pa 3e våningen och Kyle & jag längst ner vid terrassen.

Hängmattan pa Paul & Susan's balkong

Ett rum med luftkonditionering igen - phew!

Dagen efter åkte vi tillbaka till flygplatsen dar vi mötte upp med medresenärer och arrangörer. Ett kort bussresa senare var vi framme vid hamnen där det fanns 'Zodiacs' (snabba gummibåtar) som tog oss till kryssningsskeppet, M/S Xpedition. En mysig båt med rum for ca 95 personer, så vi hade alltid nära till allt och alla. Det enda irriterande var en gammal botox-tant med läskigt skonhetsopererat ansikte som konstant satt och babblade i sin telefon via Skype. Det gjorde att den lilla Wifi hotspoten på båten blev väldigt begränsad för alla andra... Hon gjorde oss galna!

Varje dag gjorde vi utflykter med mer och mindre aktiva/utmanande valmöjligheter. Långa vandringar, snorkling, lektioner om flora & fauna och olika roliga aktiviteter i land och ombord. Hela tiden i sällskap med minst en 'naturalist'/nationalparks guide som berättade om öarna och vad vi såg just då. Otroligt häftigt att vara sa nära de vilda djuren, som verkade helt orädda då de ar vana vid att ingen stör dem. Sjölejon, blue footed booby-fåglar, frigate-fåglar, Darwin-finkar, pelikaner, pingviner, vatten- och landleguaner och sköldpaddor...

Ett äventyr jag sent glömmer!









torsdag 6 februari 2014

Green card!

Woho!

Äntligen har mitt green card kommit! Och det är faktiskt grönt! Inte rosa som de varit förr. Hade aldrig trott att det skulle komma så fort efter intervjun (som också gick snabbt och smidigt).
Den 28e Jan åkte jag och Kyle till Portland. Dar träffade vi vår advokat Pam som ville närvara under intervjun. Kl 10:35 blev vi uppropade av en äldre dam-officer som visade oss in till sitt lilla kontor. Först fick vi stå upp, hålla upp högra handen och svara "Yes" eller "I will" när hon frågade om vi tänkte berätta sanningen, hela sanningen och inget utom sanningen. Sen fick vi sitta ner, visa papper och säga varandras födelsedag. Hon frågade lite om hur vi träffades, när vi blev tillsammans, hur förlovningen och vigseln var och vad vi planerade for det större firandet i Maj. Till sist också en rad frågor om olika olagligheter, som jag fick svara "No" pa om och om igen (laglydig som jag är ;). Hon tittade slutligen på foton och frågade lite om dem, sen fick vi veta direkt att vi blivit godkända. Vilken lättnad!



Detta ger mig så mycket mer frihet i vardagen. Nu kan jag äntligen förbereda för MBLEx och det praktiska provet for att bli licensierad massage terapeut så att jag kan arbeta som en normal människa! Ar också fri att resa ut ur landet och hälsa på i Sverige!
Nästa steg att att ansöka om ett SSN (Social Security Number) som är enkelt.

Den 22a reser vi till Påskön och Galapagos! Ska bli magiskt! Otroligt generös bröllopspresent från Paul och Susan. Det kommer bli en hel del resande 2014! Let's go!

söndag 5 januari 2014

Fotont och ögonoperation

Efter sin 3e ögonoperation har Kyle nästan repat sig helt. Synen är inte perfekt men han behöver inte längre bära sina "goggles" eller ta olika sorters ögondroppar varje dag. Direkt efter operationen bodde vi några dagar i Battle Ground sa att Susan fick ta hand om honom också. Han hade ont, såg suddigt och sov mest de första 3 dagarna. Sen fick han lite "cabin fever" och ville ut så det var jag som fick köra runt honom i hans blå Prius. Roligt men lite läskigt, speciellt eftersom det ofta var mörkt och dimmigt. Bra träning dock, you gotta do what you gotta do! :)
Bra att man skaffade mitt körtillstånd några dagar innan.



Nu är det min tur att känna mig lite handikappad då jag gjort illa min högra fot och haltar/hoppar runt i huset. Gör bra ont men hjälper lite med tabletter och ispåse, samt att inte stödja på den sidan av trampdynan dar det gor ont.
Hade jag varit i Sverige hade jag troligen suttit på röntgenavdelningen nu. Oh well...
Som tur är har vi skaffat sjukförsäkring genom Obamacare men har ännu inte fått själva kortet om behövs. Får se om det blir bättre i foten snart, kan åtminstone köra bil även om det känns. Lektion imorrn förresten, wish me luck!



lördag 4 januari 2014

EAD och intervju-tid!

Kyle och jag har äntligen fått en intervju-tid! Lite läskigt men skönt också, då det är  sista steget innan jag får mitt conditional green card (som senare blir ett permanent).  Idag kom också ett EAD (employment authorization document) som ger mig tillstånd att jobba i landet. Kul att få, men lite väl sent då ett green card är bevis nog för att få jobba. Meningen är att man ska kunna jobba under den långa väntan på intervju och green card, men nu är väntan nästan slut.


Tisdag den 28e ska jag och Kyle infinna oss på samma ställe i Portland där jag var och gav fingeravtryck (se bild ;).
Jag har blivit briefad om hur det hela ska gå till:
Först får vi gå genom en säkerhetskontroll precis som på flygplatser. Sen visa kallelse, sitta ner, vänta tillsammans med en massa främlingar som också är där for intervju. När det tydligen dröjt sa länge att vi tror att de glömt oss blir vi uppropade och får gå in till "the inner rooms". Dar kontrollerar de ID sen blir det att sitta ner igen. Tillslut kommer en tjänsteman och vi får lyfta höger hand och svara att "tell the truth, the whole truth, and nothing but the truth". Till sist går vi in i ett rum där han/hon tittar igenom alla papper, läkarundersökning och skriftlig ansökan. Samtidigt ställer de frågor och kollar att allt stämmer. Detta kan ta 20 min om man har tur och allt går bra. Jag har hört att intervju dagen kan vara den viktigaste efter ens bröllopsdag. Det är vinna eller försvinna, eller mindre dramatiskt - få stanna eller åka. Det avgörs den dagen.
Enligt Pam (vår advokat) ska de sedan stämpla i passet vilket är viktigt for att jag ska få resa utomlands. Det kan nämligen dröja ett tag innan själva green card-kortet kommer i posten.

So excited!